Alltså just nu skulle jag nästan kunna somna stående. Idag måste jag verkligen lägga mig tidigt om jag vill kunna hänga med imorgon i huvudtaget. Alltså dansen är nästan min tyngsta börda, men är ändå min livskraft. Ibland känns det som om jag bara vill ge upp, men samtidigt är det något som driver mig att fortsätta, hur jobbigt det än är. Jobbigt men bra. Sen vill jag bara säga till er som inte tränar, att jag kan tjocka mig med gott samvete, hehe.